De säger att ögonen är själens fönstret...

Igår, söndag, hade jag mina barn på middag (italienska middagar börjar kl. 2 på eftermiddag och varar länge). Det var som jag visste, alla sprang omkring och pratade i mun på varandra. Vad trevligt! Småttningarna slängde sig på datorn, detta underbara verktyget. Alla andra, efter välkomstdrinken, anslöts sig i köket och frågade om de kunde hjälpa till. Javisst, skyndsamt iklädde jag mig rollen som special agent Jethro Gibbs och började dela ut order: Di Nozzo, var god riv den lagrade "formaggio parmigiano". Du,  Ziva David, var snäll och gör den där "matarocco (stark siciliensk tomatsallad)". Snälla Abby, skiva i tunna skivor en del av den halvmeter långa "salame felino", därefter skörda den färska basilika med dina bara fingrar, använd inte saxen eller kniven, annars försvinner aromen. Special agent McGee, please, montera ihop  den nedfällbara  långbordet i vardagsrummet därefter dra ur korken av "ripasso" vinet Valpolicella 2006......