"Ni skall försvara ön Pantelleria till sista bloddroppe". Med dessa order, Ninos pappa, Giovanni, åkte den sex timmars båtresan till ön Pantelleria. Hans hjärta bultade fortare än vanligt. Som ung löjtnent hade han fått en svår uppgift, försvara ön till sista bloddroppe. Ön hade mycket litet strategiskt värde i den brutala och grymma nybörjade andra världkriget. Den är placerad mellan Sicilien och Afrika på ett mycket brett sund. Skeppen kunde passera både norr och söder om ön utan att ens kunnas märkas. Som manskap hade Giovanni några hundratals soldater, mest getvallare från Sicilien och Sardinien.

Men resan och vistelsen på ön Pantelleria innebar en viktig och angenäm vändnig i Giovannis liv. Följ med hans och hans kommandes son Ninos äventyr. Nästa avsnitt "Nino il Capitano 3" när jag får inspirationen.

Äntligen kommer jag att äta blodapelsiner en kort tid framåt (de är snart slut). Mina egna frukter är nu slut. Både äpplen och päron skördade i oktober har saktat minskad i antal på hyllorna i kylskåpet och idag åt jag det sista äpplet (Ingrid Marie) till frukost. Det kanske låter overkligt att frukt som är skördad i oktober skall hålla ändå till mars, men det gör det om de hålls till en temperatur av fyra grader, vilket kan åstadkommas i kylskåpet. Inte alla päronsorter kan hålla så länge men den som heter "Kajser Alexander" gör det. Just den sorten är omogen vid skörden men sakta, med tiden, omvandlas stärkelsen i fruktköttet till aromatiska sockerarter.

Nu blir det min andra favorit ett tag: Blodapelsin. De växer bara på Sicilien, vid Etnas sluttningar. Man har försökt att flytta samma planta på andra ställen, men frukterna blir inte röda.

The Sounds - Living in America